Pancake

Så var den här helgen slut. Den har varit trevlig, det har varit tjejmys, pepparkaksbak, kalas med massa lek med nära och kära.

Stortjejen somnade gott med sin nya docka i famnen. Min fina Stora lilla tjej!

 

Jag kan bli sådär helt tagen när jag sitter och tittar på henne. Hon är så fin. Jag blir helt lycklig i hela kroppen. Hon är ju lixom en del av mig och killen jag älskar, det är så coolt. Och jag kan se mig själv i henne, och ibland är hon lite lik min mamma, och ibland även min farmor. Det är sjukt häftigt att man faktiskt kan se vissa drag hos henne som hon fått från dom.

 

Jag kan bli så glad och rörd ibland när jag tänker på att hon har det så bra. Och hon bara finns i den här världen ovetandes om allt hemskt som kan hända. Det är så oskyldigt på nåt sätt. Svårt att förklara... Men jag blir så glad när jag tänker på att vi ger henne en bra start i livet, en bra grund att stå på. Jag och Darling är bra föräldrar, och vi skulle kunna gå genom eld och göra vad som helst för att våra barn ska ha det så bra som möjligt.

Min uppväxt var ju lite Hey Baberiba, och jag hade det inte helt bra alla gånger. Men jag har ju klarat mig bra ändå, visst, det har tagit sin lilla tid innan jag blev den trygga och harmoniska människan jag är idag. Jag har gått på många nitar och tagit en del vägar fel, och snubblat lite nu och då. Men så är det ju, livet. Man lär sig av sina misstag, och ramlar man får man resa sig upp igen och borsta bort smutsen och ta nya friska tag.

 

Mina tjejer slipper växa upp i otrygghet och inte behöva vara med om och få se saker som jag har gjort och dom kommer att ha en bra grund att stå på.

För mig känns det så jävla bra. Och det tänker jag på ibland när jag tittar på min Stora lilla tjej, och jag blir helt varm i själen... Jag tänker att det finns en anledning till att jag gått igenom det jag gjort, för att jag ska bli den jag är, så att jag kan vara den bästa mamman för mina barn.

När jag fick barn blev lixom allt annat så himla oviktigt, och det är så skönt faktiskt. Typ, men gud vad jag inte bryr mig om att jag inte e döläcker naken, det är så jävla oviktigt, jag har haft två barn i min kropp, det funkade ju alldeles utmärkt. Några (läs många) gropar i låren är så, jävla. oviktigt. Och det är så befriande att ha kommit på det.