Pancake

Jag går min egen väg

Publicerad 2021-03-08 10:22:00 i Allmänt

I höstas sökte jag ett jobb. I en branch jag ville bort från. 
Blev kallad på intervju. Som efteråt kändes sådär.
Blev erbjuden jobb. Tackade ja men kände verkligen att nä, det här vill inte jag.
 
Vi skulle flytta, köpa hus, vi är mitt uppe i en världpandemi. Såklart kan man inte tacka nej till en fast anställning utan provanställning.
Ända sen jag tackade ja så har jag känt att nej, det här är inget för mig. Men jag har tragglat på.
 
Jobbet har gett mig noll energi men slukat så otroligt mycket energi, så jag har inte alls mått bra.
Har blundat för så många varningssignaler (så korkat). Har fått tillbaka migränen och PMS-besvären, jag har sovit dåligt, vaknat med spända käkar, haft sus i öronen osv... 
Har bitit ihop och kämpat på. Ätit skit, inte orkat röra på mig, det har  blivit som en ond cirkel med allt. För man kan inte säga upp sig i dessa tider, man måste vara tacksam över att ha ett jobb i dessa tider.
Eller kan man det..? 
 
Efter en händelse i förra veckan så kände jag att nej, nu säger jag stopp. Mitt välmående och mina barn är viktigast. Och min mans. I allt det här mår vi inte bra, och det är inte ok. 
Jag vill finnas där för mina barn, jag vill inte  vara en stressad mamma som inte hinner med vardagen och inte hinner fånga upp saker som händer. 
Jag vill vara en närvarande mamma. Jag vill vara en bra fru. Jag vill njuta av livet och leva fullt ut. Jag vill leva MITT bästa liv. Jag måste göra det som är rätt för mig.
 
Så igår pratade jag med min fina man, och vi tog ett gemenssamt beslut och det kändes så bra. Så många stenar föll från mitt hjärta.
Idag har jag skickat in min uppsägning. 
 
Har planer inför hösten som jag hoppas på, men oavsett vad så har jag en sån stark tro på att det kommer att ordna sig.
 
Jag måste få vara jag, och jag lyssnar på mig själv. Jag kan inte leva på ett sätt som samhället tycker är rätt, jag måste lyssna på vad som är rätt för mig. Jag vågar faktiskt säga upp mig mitt under en världspandemi. 
 
 
 
 
  
 

Tack för allt 2020

Publicerad 2020-12-31 09:08:00 i Allmänt

För mänskligheten har ju 2020 såklart varit ett riktigt skitår. Herre gud, vem hade kunnat ana att världen skulle drabbas av en pandemi? Helt sjukt. Fortfarande overkligt.
 
Rent personligt har det varit ett fantastikt år för mig och min familj. Skrev det här på bloggen i början av januari:
 
Ser framför mig hur jag kommer bara vara. Andas ut, samla kraft och återhämtning. Landa.
Ska fokusera på mig själv, ta hand om mig själv och prioritera mig själv, min familj och mina studier.
Allt annat får komma sen.
 
Och så blev det. 2020 var året som skulle ta mig tillbaka på banan efter det jobbiga 2019. Det tog lite längre tid än jag hade väntat mig, och många tårar rullade, men det var det värt, för här sitter jag nu, lyckligare än någonsin. 
För mig var en flytt nödvändig.
En nystart.
Börja om på ett oskrivet blad tillsammans med familjen.
 
Och så bra det blev! 
Lyckan att få bo i hus tillsammans, i ett område där man vågar gå ut när det är mörkt, vågar släppa ut barnen för att leka utan att känna oro för allt skit som händer i kvarteret.
Lyckan att barnen går i en skola med engagerande lärare, en skola utan vardagliga hot, kränkningar och våld. Även om barnen inte själva var utsatta i gamla skolan, så var det vardagsmat för dom att se andra bli misshandlade, kallad hora och fitta. Tacksam att vi slipper det nu! 
Lyckan att ha en egen trädgård att fixa i- som jag längar till våren, har såååå mycket planer för trädgården! 
Lyckan att få vara en del av ett mindre samhälle, ett samhälle där man bryr sig om och värnar om varandra.
Lyckan att änligen få bo i ett eget hus! 
 
Så tacksam! 
 
För mig var 2020 med allt vad det inneburit faktiskt väldigt bra.
Att få vara hemma, och inte kunna göra annat har varit skönt, skönt att slippa alla "måsten". Inte behövt åka hit och dit och träffa massa folk.
Såklart trist att inte kunna åka och hälsa på folk osv, men just detta år, väldigt skönt för mig. Att få landa och bara vara.
Sommaren blev fantastiskt, vi hängde i stugan. Skaffade en pool och njöt av det lilla. Umgicks med alla härliga stuggrannar, på ett sätt som vi inte hade gjort om det inte var för pandemin, då vi alla satt i samma båt. Underbar gemenskap!  
Såklart saknade vi att åka till Gröna Lund och annat, men gud så skönt att just detta år slippa flänga runt! Jag vet att ett Gröna Lund besök hade kostat på för min del, jag hade behövt dagar av återhämtning efter ett besök.
Samma nu med julen. Så skönt, lugn och ro utan stress och press. Även om det såklart var jättetrist att inte kunna ha gäster, men skönt ändå.
 
2020- återhämtningens år! 
 
 
 

Dare to dream Big!

Publicerad 2020-12-07 10:20:15 i Allmänt

Har inte haft någon lust att blogga på evigheter, men i morse på morgonpromenaden fick jag feeling och tänkte att jag skulle blogga när jag kom hem :-) Så här sitter jag nu och knapprar på datorn.
 
Tänk, vad livet kan ta en med på äventyr! Och allt börjar med en liten liten tanke! Otroligt! Jag minns nedan blogginlägg jag skrev den 26:e oktober 2019: 
 
Känner mig lite less på så mycket. Det stressiga livet, barnens skola mm... Börjar fundera och fantisera om att flytta från stockholm... Inte för långt, men en bit utanför. 
Få mer för pengarna.
En bättre skola.
Mindre stress.
Bättre livskvalitet.
Jag har inget jobb som binder oss här, Darling kan tänka sig att göra annat. Jag kan pendla, det är inget problem. Det enda är ju barnen och deras skola och kompisar... Men jag tänker att E snart börjar 4:an, så då kommer ändå hennes klass splittras, och jag kan tänka mig att även i andra skolor blir det lite nytt och därmed lättara att komma som ny. I har inte riktigt rotat sig med vänner och så, och hon kan nog anpassa sig till nya vänner.
Vi skulle ha kvar stugan här, och med det hänga här mycket, så barnen kan fortsätta träffa sina kompisar här.
Vi bor jättebra här, (älskar vårt boende) men har rätt hög månadskostnad, och för mindre pengar skulle vi kunna bo bättre. Tänker mig bastu, jacuzzi, trädgård... :-) Växthus... Aaaah :-) 
Strängnäs? Gnesta? Lagom pendlingsavstånd.
 
Aja, vi får väl se. Kul att drömma sig bort iaf. 
 
Men alltså wow! Det som började med en liiiiten tanke, som där och då kändes rätt så omöjlig och långt borta, det är nu ett år senare verklighet! En lång resa med många små stop på vägen, en världspandemi, blod svett och massa tårar, och nu är vi här!!! 
Otroligt. Så tacksam och lycklig! 
Vi gjorde det, vi kastade oss ut i ovissheten och landade helt perfekt. Drömhuset, bra skola, nöjda barn, mindre stress och livskvaliteten är maxad!
Få mer för pengarna Japp
En bättre skola Japp
Mindre stressJapp
Bättre livskvalitet Japp
Tänker mig bastu Japp
Jacuzzi Japp
Trädgård Japp
Växthus Inte än
Lagom pendlingsavstånd Japp
 
 
 
 
 

Träning i januari

Publicerad 2020-01-03 08:02:27 i Allmänt

Ett av mina mål fö 2020 är att må bra och bli stark. Jag vill få in träningen i mitt liv igen. 
Men istället för att slå på stora trumman och gå all in på en gång så tänker jag starta lugnt. Jag är inte redo för högintensiv träning så min plan för januari är:
  • Skridskoskola 1 dag i veckan. Jag får gå klart kursen jag missade när jag bröt handen, perfekt start på nya året 💜
  • Simma eller yoga 1 dag i veckan. Ska köpa träningskort i simhallen, där finns allt från simning , yoga, gym till gruppträning.
Det får räcka för januari, och det blir nog samma upplägg i februari. Behöver starta lugnt. 
 
Jag har en önskan om att bli en Yogis. Tänker att 2020 är året jag blir det.
 
 
 
 

2020

Publicerad 2020-01-02 12:23:43 i Allmänt

Hej 2020, I love you 💜
 
Känns som en enorm lättnad, att 2020 startat- utan måsten och saker som ska göras. Älskar att det är januari.
Förr har alltid januari, februari och mars varit mina absolut tråkigaste månader.
Just nu är det mina bästa månader. Dom är trista, finns inget som händer, inga högtider, inga måsten. Helt perfekt!😁
 
Ser framför mig hur jag kommer bara vara. Andas ut, samla kraft och återhämtning. Landa.
Ska fokusera på mig själv, ta hand om mig själv och prioritera mig själv, min familj och mina studier.
Allt annat får komma sen.
 
 
 
 
 
 
 
 

Sista rycktet

Publicerad 2019-12-31 09:16:00 i Allmänt

Årets sista dag...
Åh vad jag älskar nyår! 
Såå pepp! 
2020  är året då jag hittar tillbaka till mig själv.  Hittar tillbaka till vem jag vill vara och vad jag vill göra.
2019 har varit så svajigt... Även om jag hela tiden blir starkare och återhämtar mig, så är det som att allt allt har omkullkastats. Och nu behöver jag känna efter och se vad det är jag vill göra, och hur jag vill leva.
Jag älskade att fylla 40. Jag kände att jag var såååå rätt i livet. Jag hade utbildat mig till det jag ville göra, jag hade ett bra jobb, jag måde bra, vi bodde här i UV precis där jag ville bo. Vi bode i en härlig lägenhet och flyttade sedan till en ännu bättre lägenhet- drömlägenheten. Jag var så jäkla nöjd med precis allt. Alla pusselbitar var på plats.
Sen jag kraschade nu i våras är det som att hela spelplanen ritats om lixom. Inga pusselbitar passar längre. Jag är inte alls nöjd, och jag vet inte riktigt varför eller vad jag vill. 
 
Jag känner att jag inte vill eller kan gå tillbaka till min branch, det är som att jag verkligen fått nog. Så det jag förut trode var mitt drömjobb är inte alls det längre. Min tid där är över. Så vad vill jag göra nu+ Vad orkar jag göra nu?
 
Jag drömmer om att flytta. Jag vill bo i hus. Jag är less på barnens skola. Jag vill flytta till andra sidan stan. Jag vill bo på landet. Eller... vill jag verkligen det?
 
Jag vill komma i form, jag har gått upp 15 kg på 4 år. Svårt att gå ner i vikt när stressnivån är på top. 
 
Allt det här är så svårt att reda ut, för jag har ju inte mått så bra, och då är det så svårt att veta vad som är vad. Vill jag flytta för att jag är trött just nu, bara för att jag är trött och behöver lugn och ro? Är det bara tillfälligt? Så svårt. 
 
Ett steg till att komma närmare mig själv är att ha släppt  mobilen. Har sedan jag gick på julledighet inte blippat på mobilen, den har jag i princip använt till att ringa och skicka meddelanden. Inget instagram, inget FB, inget surfande alls. Såå skönt och för mig- välbehövligt! behöver verkligen mobildetox! Det är så lätt att fly in i mobilen. 
Första dagarna var det rätt "jobbigt" men sen har det bara känts bra! Skönt att slippa på något sätt. Jag märker att jag mår bra av det. Jag behöver vara mer närvarande i mig själv. 
Skönt att gå in i det nya året mer grundad i mig själv.
 
 
Såå pepp! 
 

Inga mer måsten

Publicerad 2019-12-28 09:10:56 i Allmänt

Sitter i soffan med en kopp kaffe, barnen tittar på tv och leker med lego. Fick sovmorgon till 8 (!) och solen har tittat fram. Underbar morgon helt enkelt! 
 
Phu. Julen är över och nu finns absolut inga måsten längre! Har varit en trevlig jul, gäster som sov över och firade jul några dagar innan jul, gäster på julafton, och juldagen spenderade vi hos barnens kusiner där vi sov över. Kul, men oj så skönt att allt är över :-) 
Även om jag inte jobbat, och sänkt alla krav så har december med allt vad det innebär tagit på krafterna. Det ÄR mycket i december. Trots att jag legat steget före med allt, och sänkt alla krav, vete 17 vad man kan göra mer för att få en mer harmonisk december?
Aja, nu är det över och jag är nöjd och glad.
 
Är sååå pepp på Nyår! Nyår är mitt bästa, älskar Nyår! Att reflektera över året som gått, ladda om, sätta nya mål inför det nya året. Omstart. Love it! I år är det dessutom ett nytt årtionde, mäktigt! 
Har haft ett tufft år och har det lite svajigt med allt, så det är verkligen välkomnade med ett nytt fråsch år och årtionde!
 
Ska fundera på vad jag önskar inför det nya året, och återkomma i ett nytt blogginlägg med det.
 

Härliga december!

Publicerad 2019-12-10 10:15:41 i Allmänt

Alltså November vill jag bara glömma. Helt klart en riktig skitmånad...
En jobbig kurs i skolan, eller jobbig och jobbig, det var ingen rolig kurs, läraren var inte helt bra, och den åsikten delade jag med övriga klassen. Massa strul i barnens skola, som fullkomligt tar musten ur en. Sen åkte jag skridskor och bröt handleden. Blev rätt knäckt av det faktiskt. Dessutom var hela november mörk och trist. Var lite deppig och spenderade många timmar i soffan framför Netflix...
 
Kändes sååå underbart när November tog slut och det var December! 
Kände att livet kom tillbaka :-) Älskar ju avslut och nystarter, hej då November och hej December :-) 
 
Är så pepp inför denna jul, njuter för fullt! Minns förra julen, hur sliten och slutkörd jag var... Det var galet på jobbet, och när jag klev på julledigheten låg jag hemma i fosterställning och grät första lediga dagen, helt knäckt... 
 
I år är det annorlunda, tack och lov. Är så tacksam att jag har möjligheten att plugga och att jag kan göra det i min takt. 
 
Det blir nog bra det här.
 
 

Allt har sitt pris

Publicerad 2019-11-08 09:42:00 i Allmänt

Hade ett sånt trevligt höstlov! Gjode saker med barnen, vi var ute i skogen och byggde koja, hade Halloweenfest, vi läste massa böcker, kollade på film, shoppade och hade det så trevligt. Avslutade i söndags med att gå på Lego mässan. Så nöjda barn, och så nöjd själv!
 
Men det resulterade med ett bakslag för mig. Har legat däckad denna vecka. 
 
Vi var på Lego mässa hela söndagen, sen åkte vi direkt in till stan och för att äta middag  på restaurang med sväris som bjöd för att fira att hon fått jobb. Sen när vi skulle hem var det strul med tågen, så vi var inte hemma förrän 22.
Kände redan när Sväris ringde och bjöd oss dagen innan att det skulle bli för mycket för mig, middag på stan efter en dag på mässa. Men det är ju trevligt, så man vill ju så gärna. Tackade ja och bet ihop.
Att sen gå upp kl 05:15 och rassla iväg till skolan måndag morgon, jo tjena. Det gick inte. Så slut, huvudet bara surrade och hade sån värk i hela kroppen. La ner skolan på tisdagen oxå. Har varit hemma hela veckan. Har vilat och sovit typ. Har varit så ljudkänslig att jag inte ens klarade av att vara ute i skogen, för att jag orkade inte höra på alla flygplan...
 
Jag fattar att det blev bakslag, för att jag är känslig, och faktiskt inte helt 100 än. Men jag var inte riktigt beredd på det... 
 
Men men, bara gilla läget. Jag är så tacksam att jag går i skolan och faktiskt kan vara hemma när det är såhär. Vi har ingen närvaroplikt. Jag kan plugga hemma. Det är ok. 
Bakslag är ok.
Nya friska tag, det blir bra.
 
Happy friday :-)
 
 
 
 
 

Plötsligt händer det!

Publicerad 2019-11-01 09:47:56 i Allmänt

I går hände något som inte har hänt på väääääldigt länge.
Jag annordnade lite Halloweengalej här hemma med både barn ch vuxna som gäster, och det som inte hänt på så länge är att jag gjorde det för att jag ville, och det var kul.
Jag kände inspiration, glädje och det var noll stress. Jag fixade och donade, förberedde maten, pyntade och det var så kul! Kul på riktgt.
Bjöd på Maskar i korv, gröna larver och Korvmumier.
 
Senaste åren har i princip alla galej har jag känt att jag gjort det för att "man måste" för barnens skull. Med andan i halsen har jag fixat halloween grejs, kommit på det för sent, gått ut på fel dag, och tyckt det varit en pina. Jag har fixat födelsedagskalas och varit så stressad, ordnat jul utan att känna glädje ooh allt med andan i halsgropen. Jag har varit för stressad och lixom inte hunnit med. 
 
Kände redan för ett par veckor sen när Lilltjejen hade kalas att jag faktisikt kände glädje och inspiration. Jag bakade till kalaset vilket inte hänt på flera år.
 
Så jag är så glad, det var så trevlig igår och barnen är så nöjda.
 
Jag håller på att hitta tillbaka till mitt friska jag, sakta men säkert. 
 
Så tacksam att jag vågade hoppa av ekorrhjulet, säg upp mitt välbetalda jobb och kasta mig ut i det okända. Jag lyssnade på mig själv, jag har lärt mig av mina misstag och nu gör jag en omstart. 
Går en jättekul utbildning där jag har möjlighet att plugga mycket hemma, känner ingen press och stress, gör det jag tycker är kul. 
 
Även om det var kul igår och ingen stress, så är jag så sliten idag. Känner mig typ bakis. idag blir det återhämtning. Inga måsten, bara ladda batterierna. 
 
 
 
 
 

Nya drömmar...

Publicerad 2019-10-26 10:08:00 i Allmänt

Phu, vilken skitvecka rent ut sagt. 
Men men, nu är det helg och jag laddar om :-) 
Blev ingen skola i veckan, men det är ok. Jag pluggar hemma. Det löser sig.
Ibland blir det inte som man tänkt, men det är ok...
 
 
 
Den här helgen finns inga måsten, inga aktiviteter och det känns helt underbart! Behöver verkligen sånna här helger, tid att andas, tid att umgås, ta dagen som den kommer.
Idag är planen att åka och handla lite Halloweengrejer och ta en fika någonstans. Sen blir det hemmamys. No stress.
 
Trots en skitvecka har jag hållt mig till att äta bra och inte svävat ut. Idag fick jag en PMS varning från min Mens app, så nu ska jag stålsätta mig, ligga steget före och se till att äta bra, sova och ta hand om mig. Ska inte låta mig dras ner i PMS hålet och tappa kontrollen denna månad. Heja mig! 
 
Exakt så :-) 
 
Känner mig lite less på så mycket. Det stressiga livet, barnens skola mm... Börjar fundera och fantisera om att flytta från stockholm... Inte för långt, men en bit utanför. 
Få mer för pengarna.
En bättre skola.
Mindre stress.
Bättre livskvalitet.
Jag har inget jobb som binder oss här, Darling kan tänka sig att göra annat. Jag kan pendla, det är inget problem. Det enda är ju barnen och deras skola och kompisar... Men jag tänker att E snart börjar 4:an, så då kommer ändå hennes klass splittras, och jag kan tänka mig att även i andra skolor blir det lite nytt och därmed lättara att komma som ny. I har inte riktigt rotat sig med vänner och så, och hon kan nog anpassa sig till nya vänner.
Vi skulle ha kvar stugan här, och med det hänga här mycket, så barnen kan fortsätta träffa sina kompisar här.
Vi bor jättebra här, (älskar vårt boende) men har rätt hög månadskostnad, och för mindre pengar skulle vi kunna bo bättre. Tänker mig bastu, jacuzzi, trädgård... :-) Växthus... Aaaah :-) 
Strängnäs? Gnesta? Lagom pendlingsavstånd.
 
Aja, vi får väl se. Kul att drömma sig bort iaf. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Insikter och acceptans

Publicerad 2019-10-12 06:58:00 i Allmänt

Förra veckan efter en jobbig start på veckan, med både stress och PMS, kom jag till en viktig insikt. 
Jag har varit sjuk av stress, och även om jag blivit så mycket bättre, och inte lider av akut stressydrom längre, så är jag inte helt 100 än (och jag vet inte ens om jag kommer bli det?). Det tog lång tid att bli sjuk, och då kan jag inte tro att jag ska bli helt återtälld på ett par månader.
Även om jag nu pluggar och inte har skola varje dag, så räcker det för mig. Att jag efter en stressig morgon (ni med barn vet), pms och skola en hel dag sen känner mig som en urvriden trasa är inte konstigt. Jag gick i skolan måndag och tisdag förra veckan, sen var jag helt slut. Låg typ i soffan resten av veckan. Orkade inte städa, inte plugga, inte gå ut och gå. Helt slut. Låg och kollade på Netflix och åt massa skräp.
Jag var först sååå besviken på mig själv. Kände mig så dålig som inte kom ihåg att lägga in tider i skolappen för barnen, inte planerade middagarna, inte städare, bara var sur på min man (pms). En riktig skitvecka.
Sen kom jag till insikt.
Jag behöver acceptera att jag varit sjuk av stress och att jag är oerhört stresskänslig. Det är inte så konstigt att jag missar att lägga in barnens skoltider ibland. Trots att jag bara går i skolan två dagar i veckan. Det är ok. Det är även ok att krascha i soffan och ligga under täcket en held dag.
När jag "kom på" det så kändes det så självklart och så skönt! 
Det är ok. 
Tack!
Jag kom även till insikt att jag behöver ta ansvar för mitt mående. 
Jag kan må hur bra som helst, äta bra, träna och verkligen känna mig på top. Sen kommer PMS:en och då bara faller jag ner i ett svart hål, blir så jävla arg för ingenting, vill äta allt och kan inte stå emot, jag blir skör och deppig. Så då hamnar jag i det i typ en vecka. Varje månad.
Sen tar det ett par dagar att komma på banan igen.
Detta kommer varje månad, och det behöver jag planera för, och göra mitt bästa för att hantera. 
Det är bara jag som kan göra det, och det bästa jag kan göra att planera, se till att äta bra och röra på mig. Att ha en plan när PMS:en kommer.
Har lyssnat på poddar och läst på om PMS nu, och även om jag viste det innan så insåg jag att fasiken, det ÄR ett stort problem för många, det händer vekligen saker i kroppen med hormoner å allt, det är inte konstigt att må som jag gör! Det är oxå OK.
 
Jag vet att jag mår som allra bäst när jag undviker kohlhydrater och socker. Då beöver jag se tilll att undvika det helt enkelt. All the way. Om jag landar i det så kommer så mycket annat att vara lättare att parera. Så där behöver jag nu lägga mitt fokus. Och det behöver jag göra för att då mår jag bättre. Och jag vill må bra. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Happy Sunday

Publicerad 2019-09-08 07:38:04 i Allmänt

Blev väckt tidigt av krasslig lilltjej... Darling har varit sjuk, Stortjejen har varit sjuk så detta var väntat. Bara gilla läget.
Helgen har varit lugn. Invigning av nya fotbollsplanen i går och fotbollsmatch. efter det åkte familjen till sväris på kräftskiva. Jag stannade hemma. Jag prioriterade att vara hemma och ta  det lugnt. Att åka iväg och träffa treviga människor och ha det trevligt är såklart kul, men jag har så lite energi så jag behöver verkligen hushålla med den. Så tacksam att jag lärt mig att lyssna på mig sjäälv och stå upp för ig själv och mitt mående. Jag tackar inte ja för någon annans skull, eller för att inte göra någon besviken. Jag står upp för mig själv. 
Jag tog det lugnt, städare, fixade här hemma och sen satte jag mig och pluggade.
 
Efter att ha haft ett kaos år på min förra arbetsplats, och jobbat två sommrar i rad utan någon direkt långvarig semester är jag så trött och sliten. På senaste jobbet fick jag heller ingen energi. Jag bara gav och gav, men fick verkligen ingen energi tillbaka.  
En urvriden disktrasa, det är jag just nu.
Men det är ok. Jag gör mitt bästa för att fylla på med ny energi, och det känns bra. Sakta med säkert kommer jag igen. 
 
Happy sunday!
 

To Do Today

Publicerad 2019-09-05 09:07:00 i Allmänt

Dagens To Do:
  • Pyjamas all day
  • Bädda ner mig i soffan
  • Sträckkolla en ny serie på Netflix
 

Hoppat av ekorrhjulet

Publicerad 2019-09-03 10:08:07 i Allmänt

Så tacksam att jag lyssnar på mig själv och vågar sätta mig själv först. Låter så självklart, men det är inte alltid så enkelt och självklart.
 
När jag sökte jobbet på drömföretaget var jag helt säker på att det var det perfekta jobbet för mig! Drömföretaget, en roll som var precis det jag ville göra. Perfekt!
Redan efter några dagar kände jag att det var något som skavde... Kunde inte sätta fingret på det. Tiden gick och det kändes bara inte bra. Alla var trevliga och så, och det var inga konstigheter egenligen.
Jag fick ingen energi, det var inga skratt och det kändes bara inte rätt. Kändes rätt så jobbigt, då jag verkligen trode det var mitt drömjobb. Kände mig lite "lurad" och så var jag arg och ledsen på mig själv för att jag "offrade" min sommar med familjen för detta jobb. Hade inte behövt jobba, hade kunnat vara ledig och spenderat tid med familjen. 
Tillslut sa jag upp mig. Mitt i sommaren, utan att ha ett nytt jobb, min chef hade semester och jag viste att jag skulle sätta kollegorna i en svår sits då jag bara hade en månads uppsägning. Men jag satte mig själv först och gjorde det. När jag väl tagit beslutet och gjorde det kändes det såååå rätt!! 
Såg över vår ekonomi, pratade med Darling, och kom fram till att det var ok att jag tog paus. Att jag skulle ta den tid jag behövde och inte stressa in in något nytt. Vara lite ledig.
Det är ju inte alltid inkomesterna som gör en rik, det är även utgifterna. Ju mindre utgifter ju mindre inkomster behövs.  
 
Hade min sista dag i fredags, och herre gud va skönt det kändes! Det kändes som jag sprungit ett marathonlopp, och känslan var "Jag klarade det" . Var så slutkörd. Jobbat hela sommaren, och inte fått någon energi alls, det har bara tagit massa energi. Så tom på energi. 
 
Och för att jag vågade ta steget öppnades nya dörrar, och det känns så spännande!
Mer om det en annan gång... :-)
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela