Olika barn
Det är så fascinerande att dom är så olika dom här små barnen. Redan på BB när båda två föddes så var dom så olika.
När dom la E nyfödd på min mage så var min första tanke om henne att hon var så tuff, och cool. Hon lixom kom ut och hade attityd och var tuff.
När I kom var första tanken att hon var en tjej som behövde närhet och var lite mer ynklig. Hon kändes inte alls lika tuff som E.
När E var liten så var vi aldrig bekväma med att ha henne i sängen, så hon sov i sin spjälsäng från den dag vi kom hem från BB. Hon sov mellan oss en natt, för att jag somnade medans jag ammade, men det är enda gången. Hon var helt nöjd med att sova själv i sin spjälsäng, det var aldrig några konstigheter.
Det kändes bara helt obekvämt att ha henne i våran säng. Inte ens nu när hon är större är hon intresserad av att sova med oss. Hon kan vakna på natten och komma upp till oss, men då vill hon bara att vi ska gå med henne in till sig och stoppa om henne i sin säng.
Och jag älskar att ha henne brevid mig i sängen! Jag ligger och snusar på hennes mjuka huvud och bara njuter av hennes närhet. Hon sover först i sin säng, sen när det är dax för första matningen flyttar jag över henne till oss och sen blir hon kvar.
Ska bli spännande att se hur dom utvecklas när dom blir större.
Lilla I somnar gärna med sin hand i min och hänger gärna i bärselet.
Ha en härlig dag allihopa, och försök att inte Julstressa allt för mycket, njut av dagen ist!
