Pancake

November... Tiden går fort.

Slutade på praktiken i fredags, det kändes sååååååå skönt! Befriande! Hade halvdag och blev avtackad med chokladtårta och så fick jag en blomma. Känns som att jag inte skulle stå ut en dag till. När man har ett datum, då är det som att man står ut till dess, men sen skulle man inte klara av en dag till. Om ni fattar vad jag menar? Precis så kändes det. Jag har oxå fått nog av resvägen! Jag har gillat läget hela tiden med pendeltåg som krånglar, proppfyllda tåg och allt som hör till. Men nu känns det som att jag vill aldrig mer åka pendeltåg typ. Nu kommer jag bara hänga här i mina krokar framöver...

 

Nu är jag lite ledig till torsdag då jag börjar nya jobbet. Ska bli så kul! Känns oxå lite, typ.. Värdigt. Nu kommer jag vara på en arbetsplats på samma villkor som dom andra. Jag kommer att räknas lixom. Jag kommer att ladda den här veckan, så jag är fit for fight på torsdag. Ska äta bra, sova röra på mig och gå till frissan. Jag har shoppat loss lite oxå och i garderoben hänger lite nya jobbkläder.

 

Under mina veckor på praktiken har jag fluffat till mig lite. Jag har inte riktigt varit mig själv, och det märks. Ingen större katastrof, men jag känner mig lite fluffig och tippar på att jag gått upp några kilon. Har inte rört mycket på mig, och haft mycket kvällsmys. Nu ska jag ta kontroll över livet igen, och komma till mitt rätta igen. Bli jag igen.