Pancake

Plötsligt händer det

Publicerad 2015-07-06 10:10:33 i Allmänt

Igår var jag och Darling och tränade tillsammans. Alltså det är stort. Han har aldrig äget ett gymkort och som jag tjatat på att jag vill träna tillsammans. I går hände det (tog ju bara 10 år hahaha).
Det bästa var när vi står på löpbandet och han sa:
Gud va kul det är och va bra det känns, åh vad glad jag är att du tog hit mig!
 
Insåg senare igår att jag lever verkligen mitt drömliv. Jag har allt jag vill ha, och allt vi har strävat efter har sakta men säker fallt på plats.
Vi bor där vi vill bo i en underbar lägenhet med bästa läget. Vi har två fina barn. Jag går en bra utbildning och är mer eller mindre lovad jobb när jag är klar i december. Allt jag vill ha med mitt jobb kommer jag att få, jag har helt klart hittat rätt. Jag lever hälsosamt, mår bra och tränar äntligen tillsammans med Darling! Dessutom har vi massa pengar och lever bra, trots att vi bara har en lön och ett studiebidrag.

Och snart har även en annan dröm slagit in. Fasiken vad jag är på rätt plats i livet! Jag är såååå nöjd!! Det har varit en låååång krokig väg med blod svett och många tårar, men äntligen lever jag MITT drömliv. 
 
Är oerhört TACKSAM.
 
 
 
 

Inget är omöjligt!

Publicerad 2015-05-27 10:24:53 i Allmänt

Jag gjorde det, jag sprang Vårruset!
Alltså jag är så jäkla glad och stolt över mig själv!
 
Jag har förstått att för dom flesta människor är är det ingen big deal att springa 5 km. När jag har pratat med tex kollegor inför loppet så har dom sagt: "Annica, såklart att du kommer fixa det, ALLA kan springa 5 km. 5 km kan ALLA springa, även om man inte har tränat, det har man i sig lixom."
 
Men faktiskt, för mig är det inte så att jag haft det i mig. Jag har lixom inte haft en bra grundfysik. Jag tränade inte alls som barn. Min familj var NOLL hurtiga. Jag var överviktig och avskydde att springa! Jag och min kompis skolkade alltid när vi tex hade idrottsdagar i skolan när man skulle springa. Jag hade streck (!!!) i Gjymnastik. Alltså, streck, det är inte ens sämsta betyg, det är INGET betyg. Jag avskydde gympan.
 
För 10 år sen gick jag ner 25 kg med hjälp av vikt väktarna och jag besökte ett gym för första gången. Jag började även springa och tyckte det var så himla kul! Då började jag så smått få upp liiite kondis, men sen kom träningen av sig när min mamma gick bort.
Sen blev väl träningen lite sporadisk och jag kom inte igång igen förrän nu efter att barnen föddes. NU först har jag tagit in träningen i mitt liv på allvar och för första gången tränar jag för att jag vill må bra och bli stark. Jag tränar inte för att jag borde, eller för att jag vill gå ner i vikt.
Det är bara ett par månader sen som jag lyckades med att springa 2 km på löpbandet utan att stanna, och shit vilken känsla! Jag var såååå glad och det var så stort! Första gången i hela mitt liv jag sprungit så långt utan att stanna.
Sen har väl träningen varit sisådär under sista månaderna, livet skolan och allt annat har kommit i mellan.
För 3 veckor sen så lyckades jag för första gången springa 1 km i spåret och veckan efter sprang jag hela varvet- 2 km! Det var verkligen stort!
Jag tänkte inför vårruset att målet skulle vara att bara överleva och komma runt. Jag trode faktiskt inte att jag skulle kunna springa hela 5 km. Men trots att jag var allt annat än i form inför loppet så gjorde jag det, jag sprang hela 5 km utan att stanna!
 
Så. Jävla. Stort.
 
 

Drömmer om sommar

Publicerad 2015-02-05 14:10:00 i Allmänt

Bläää. Är fortfarande sjuk. Det går upp och ner och det är så jävla frustrerande.  Var hemma från skolan igår och idag är jag ledig och hemma och är helt sänkt. Att gå upp med barnen i morse, ge frukost och gå till föris var så sjukt jobbigt och jag var en riktigt surmamma. Efter det gick jag raka vägen hem och sov. 
 
Det som är jobbigt är att det är så frusterande, jag har kommit igång med träningen, går upp kl 5 och tränar innan skolan och så blir man sjuk och kan inte träna på två veckor, sen är det lixom som att man får börja om. Det enda jag vill är att vara pigg, frisk, stark och leva hälsosamt.
 
När jag inte är helt 100 så blir allt jobbigt. Jag blir sur, trött och grinig och vill bara äta skräp. Suck. Jag har ätit LCHF i över ett år, och känner mig helt trygg i det, Ibland slirar jag till, men på ett medvetet sett och det är lixom inget problem. När jag ska ha mens kan jag kan bli så sjukt sugen på typ chips, dip och cola ligth och då händer det att det slinker ner. Men nu har jag inte ätit "fulgodis" på hela året, och det känns lite bra faktiskt. Tänker att jag ska hålla mig och vänja mig av med den ovanan. So far har det gått strålande, har inte alls haft några cravings. Men nu, när man är ynklig och krasslig vill jag bara äta chips typ. Så jag gör allt för att inte trilla dit. Idag var det nära att jag kokade makaroner till lunch (det är oxå ett av mina cravings som jag kan bli sjukt sugen på) men jag kokade kaffe och åt ett fröknäcke med ost ist. Så gjorde jag egen chokladglass som nu ligger i frysen ifall jag får cravings i kväll :-)
 
Så en ynklig dag som denna känns det extra bra att vi bokade en resa igår! Surfar runt och kikar på sommarkläder och drömmer mig bort.
Drömmer oxå om att maxa träningen så jag är redo för beach 2015 :-)
 
Det här tänker jag kommer vara min look i sommar:
 
 

Ett av mina Mål...

Publicerad 2015-01-03 08:58:00 i Allmänt

Jag har ju tänkt till hur jag vill leva och skrivit ner mina mål nu inför det nya året. En grej jag kommit fram till är att det här med att ligga och blippa med mobilen när man ska sova, det är inte bra (Jag blippar aldeles för mycket på mobilen överhuvudtaget). Så nu ska jag prioritera sömnen, och bra sömn. Nu går jag och lägger mig utan mobilen, tänker positiva tankar om dagen som varit, och positiva tankar om dagen som kommer.
Om jag ska vara ärlig så är det faktiskt inte helt lätt, men ändå känns det skönt, och jag somnar bra...
 
Har ni några mål för det nya året? 
 
Nu ska jag hoppa in i duschen och sen åka iväg på Massage och efter det blir det att storhandla. Sen blir det familjemys, vi är lediga allihopa i helgen och jag har verkligen längtat! Det hör inte till vanligheten att vi är det så jag är extremt taggad och glad :-)
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela