Man måste inte vara på top jämt faktiskt
Idag är jag hemma och myser med lilla bebisen. Härligt. Behöver varva ner efter en full-fart-helg och jobbmåndag.
Känner mig halvlåg, men det är helt ok. Jag kan känna att jag behöver en sån här dag ibland, man flluffar runt hemma i mjukisar, håret på ända och bara inte vill göra nånting typ. Bättre att tillåta sig själv att va låg nån dag och sen är det bra, ist för att bara köra på och sen krascha. Det har man ju gjort ett par gånger i sitt tidigare liv. Då kunde man krascha big tajm och sen bli sängliggande hemma i mörkret ett par dagar och bara stänga av sig från allmänheten... men det var då, då var livet mer kaos och jag var inte lycklig i mig själv...
Men hur som helst så unnar jag mig en deppdag idag. Fast man kan egentligen inte vara deppig när man är hemma med sin fina lilla bebis.
Det är lixom omöjligt :-)
Hade som sagt en Full-fart-helg, var barnvakt åt lille Uno som är 14 månader. Det var trevligt, han och Lilla E hade jättekul, men man var rätt slut sen på söndagen då Darling jobbade och jag var själv med 3 barn. Är nöjd med vårt beslut om att stänga bebisfabriken, 2 barn räcker gott och väl :-)
Darling har börjat jobba nu på helgerna, inte så jättekul faktiskt. Men men, snart är det över och han ska vara pappaledig :-) Jag ska börja plugga nämligen! Wiihoo, ska bli jättekul, och det bästa av allt är nog att vi får ett "normalt" familjeliv där vi båda är hemma på kvällarna och kan äta middag tillsammans hela familjen! Lyx!
Nu ska jag poppa Muse, städa, dricka kaffe och bara vara.
Puss och hej