R.I.P lilla mamma
Idag är det den 8:e Mars, den Internationella Kvinnodagen.
Idag är det även exakt 7 år sedan min älskade mamma helt plötsligt bara gick bort... Det var den värsta dagen i mitt liv. Då kändes det verkligen som att livet var över. Trode aldrig att jag skulle komma på fötter igen efter den chocken. Men men, det är sant som det sägs, Livet går vidare. Helt plötsligt en dag ett par år senare kommer man på att, faktiskt, jag har gått vidare, och jag mår bra och är lycklig.
Märkligt faktiskt hur människan fungerar...
Min mamma och jag stod varandra väldigt nära, men det var inte alltid en dans på rosor, hon var alkoholist och det var inte alltid lätt att leva med henne. Men jag vet att hon älskade mig över allt annat i livet, och att hon gjorde sitt bästa. Trots sina problem var hon världens bästa mamma.
Nu när jag själv blivit mamma så har jag saknat min mamma jättemycket... Att få barn är en grej man vill dela med sin mamma lixom.
Men jag vet att hon har det bra där i himlen, och att hon kommit till ro i sin själ.
Nån gång kommer vi att ses igen, det är jag övertygad om.
Det här är ju ingen deppblogg, så Fettisdagen till ära så avslutar jag med att slänga in en bild på världens godaste Semla som jag blev bjuden på i lördags:
Idag är det även exakt 7 år sedan min älskade mamma helt plötsligt bara gick bort... Det var den värsta dagen i mitt liv. Då kändes det verkligen som att livet var över. Trode aldrig att jag skulle komma på fötter igen efter den chocken. Men men, det är sant som det sägs, Livet går vidare. Helt plötsligt en dag ett par år senare kommer man på att, faktiskt, jag har gått vidare, och jag mår bra och är lycklig.
Märkligt faktiskt hur människan fungerar...
Min mamma och jag stod varandra väldigt nära, men det var inte alltid en dans på rosor, hon var alkoholist och det var inte alltid lätt att leva med henne. Men jag vet att hon älskade mig över allt annat i livet, och att hon gjorde sitt bästa. Trots sina problem var hon världens bästa mamma.
Nu när jag själv blivit mamma så har jag saknat min mamma jättemycket... Att få barn är en grej man vill dela med sin mamma lixom.
Men jag vet att hon har det bra där i himlen, och att hon kommit till ro i sin själ.
Nån gång kommer vi att ses igen, det är jag övertygad om.
Det här är ju ingen deppblogg, så Fettisdagen till ära så avslutar jag med att slänga in en bild på världens godaste Semla som jag blev bjuden på i lördags:
