Pancake

Arbetet med badrummet går frammåt, idag skulle taket bli målat. Men dom hann inte riktigt som dom skulle, så det blir på måndag ist.

Dom lämnade det såhär och sa att det vore bra om vi inte använde duschen i helgen.



Jaha ja. Kul.
Visst, man hade ju kunnat duscha hos J´Los, nemas problemas, men nu är Lo magsjuk, och det vill man ju inte bli smittad av direkt.

Så det bästa av allt vore ju om Artur ville komma ut i natt eller typ i morgon, då kan man duscha på BB :-)
Hur som helst, händer det ingenting så blir jag igångsatt på tisdag. Men det skulle ju verkligen kännas bäst om det sattes igång av sig själv.
Det som är bra med att ha gått över tiden är ju att man faktiskt har fått längta lite. Hade jag fött en vecka för tidigt hade jag nog inte riktigt kännt mig redo som jag gör nu.

Annars fluffar både jag och Darling runt här hemma och är krämpiga. Han haltar runt med sin inflamerade fot som vägrar bli bättre, och jag ligger i soffan och gråter för att min Ischias gör så ont. Det går i vågor, ibland är det bra, ibland halvbra och ibland slår det till och är döjobbigt! Som igår tex, helt plötsligt när vi ska äta middag säger det bara stop. Det går inte. Darling hade lagat en god middag och dukat upp i köket med massa levande ljus och romantik. Men jag kunde verkligen inte sitta på stolen. Och alltså jag är inte så mesig eller så att jag gråter för ingenting, jag är ganska så cool faktiskt. Men när det gör så ont och man känner sig så hjälplös så går det bara inte att hålla igen, så jag satt och grät och det slutade med att vi gick i i vardagsrummet där jag halvlåg och åt min middag. Det var den romantiska middagen det, suck.
   
Men men, det kunde vart värre. Huvudsaken vi är kära och lyckliga :-) Och det är vi ju.