Man behöver ju inte överdriva...
Låt dom vara ifred!
Han är en väldigt duktig och känd idrottsman, men mer än så är det ju inte, han är bara människa, och hans otrohet borde bara han och hans fru bry sig om, inget nån annan ska bry sig om egentligen. Ok, visst, nära och kära kan väl få byr sig och ha åsikter oxå, men thats it. Nån jävla måtta får det ju vara!
Idag har jag julstökat och fixat massa klappar och presenter. Jag tycker lite sådär att man inte ska överdriva på julen, julklappar i all ära, men någonstans är det ju tanken som räknas. I min lilla familj köper vi inga dyra klappar, och det känns så himla bra. På julafton har vi lottat, så alla får en varsin person att köpa en 100 kronors klapp till. I år ska jag ge min svägerska E en julis. Sen får ju alla barnen nån klapp oxå. Sen blir det väl nån mer hit och dit, men som sagt, lagom nivå.
Så här söt var Tyra när vi handlade julmat i morse.
Det är så svårt att önska sig något, jag tycker ju lixom att jag har allt jag vill ha... Darling har frågat och frågat och tillslut har jag önskat mig Muse´s senaste, en skiva med Kent covers vad den nu hette, en Kentbox, Kentbiljett och en helkväll med middag och bowling. Kentboxen vet jag att han tycker är onödig för att den innehåller skivor jag redan har, Kentbiljetterna är slutsålda, bowlinghistorien tror jag inte han styr upp, så jag skulle tippa på att jag får en skiva med Muse eller en skiva med sköna jazzinspirearade Kentcovers. Den som lever får se...
Jag har köpt 3 fina saker till honom som jag tror han kommer att uppskatta, men kan ju inte skriva det här, ifall han får för sig att kika in på lilla bloggen.