Sitter här med en stor kopp kaffe och
njuter av dagen. Har varit en intensiv långhelg med midsommarfirande på Landet, sen på det så jobbade jag igår. Kul, men det känns bra att allt är i sin ordning igen idag. Gillar mina/våra dagliga rutiner här hemma. Gå upp, gosa med
Lilla Barnet, fixa lite här hemma, sen somnar Lilla Barnet om, då tar jag en frukostshejk och en kopp kaffe och sätter mig framför datorn och läser trevliga bloggar och känner mig
nöjd med livet. Har varit en
Sisådär period här ett tag. Har hänt massa runtomkring som tagit energi. Sen har jag haft ont i ryggen, och när man har ont i ryggen så sover man dåligt och när man sover dåligt blir man trött och sliten.
När jag är trött och sliten så blir allt lite
halvdant. Jag orkar inte tänka på vad jag äter, blev tex en 200 grams chokladkaka om dagen förra veckan mer eller mindre. Jag orkar inte ut och röra på mig, så det blir inte många långpromenader.
Jag orkar inte tänka positivt och det blir inte att jag som annars när jag lägger mig för kvällen att jag tänker på allt bra som hänt under dagen och på alla saker jag vill ska hända i framtiden.
I vanliga fall så älskar jag den där stunden innan man somnar då man kan ligga och drömma sig bort, allt är möjligt, det finns inga begränsningar alls. Den stunden är lite helig för mig.
Men som sagt, när man är trött och sliten blir allt
upp och ner, då tvärdäckar jag när jag kommer i säng. Det blir lite som en ond spiral då, för ju tröttare man är, desto svårare är det att tänka positivt, och ju mer negativt man tänker desto svårare är det att komma på rätt köl igen.
Men nu är jag
på G igen, har tankat massa positiv energi under midsommar, har fått vila och i natt var första natten på länge som jag sov gott och inte vaknade av ryggvärk.
Jag har kännt mig ledsen, arg och sårad bara för att nämna några känslor jag haft under den här tiden. Och när man ser man hur andra mår dåligt så blir man ännu mer ledsen för deras skull. Jobbigt att stå och se på när folks liv bara rasar. När en person drabbas av något så drabbas oxå flera andra runt omkring, den dåliga energin sprider sig som ringar på vattnet. Det är verkligen inte alls kul.
Men jag ska inte älta och skriva mer om det, utan det jag vill komma fram till är att det som oxå händer att att man tar en titt på sig själv och tar sig en extra funderare på hur man lever sitt liv. Och jag och min fina
Darling har pratat en massa om livet och allt runt omkring.
Man blir lixom lite extra rädda om varandra när blåser runt omkring. Och det är guld värt.
Jag älskar min Darling och våran underbara dotter. Tänker ibland på hur nära det var att vi bara gav upp varandra för ett par år sen, och minns hur dåligt jag mådde. Usch, ryser av bara tanken. Våran kris vi hade stärkte oss sen när vi kom på banan igen. Jag vet hur det känns att förlora den man älskar och hur jävla jobbigt det var. Efter det är jag verkligen så
tacksam över det jag har.
Och jag är rädd om vår kärlek, den vill jag aldrig mer förlora!
Så kärlek och kraft till Er alla från mig, hoppas ni får en fin dag!