Pancake

Så skönt med ledighet! Behövde verkligen det, var så slut.

Har haft mycket med allt känns det som.

 

Jobbet- Osäkerheten om att bli tillsvidareanställd eller inte, och med det kommer ju pressen på att presetra och vara på top hela tiden. Sen händer det väldigt mycket på företaget och det är minst sagt lite svajigt. Jag som tidigare kraschat på grund av dålig arbetsmiljö är extra käslig, men nu är jag medveten på ett annat sätt, och är bättre rustad. Och jag inser vikten av återhämtning. Det kan vara en svår balansgång, men jag tänker inte låta arbetet knäcka mig, ett jobb är bara ett jobb. Livet och familjen är viktigare.

Är tacksam för att när jag går till jobbet på måndag gör jag det som anställd på företaget, och ett års harvande som konsult i ovisshet är över. Jag känner stor tacksamhet, och är ödmjuk inför min tjänst och tar inget för givet. Men tjänsten kommer en bra lön, och den kommer jag vara rädd om. Det är så lätt att ju mer man tjänar, ju mer gör man av med, och man vänjer sig så snabbt med mer pengar.

 

Har även haft problem med en tand en längre tid, och det har orsakat mycket omedveten stress, men nu är tanden borta, och det jobbiga är gjort. Nu ska det bara få läka. Så det blir bra.

 

Vardagspusslet- är svårt. Hur man än vrider och vänder på både sig själv och annat så är det svårt att få ihop. I och med att jag har börjat prioritera mig själv och mitt välmående har annat fått försvinna. Jag lägger tid på träning, och den tiden måste jag ta från något annat. Vänner och socialt liv har sedan länge blivit bortprioriterat, det finns faktiskt ingen tid eller energi för det i mitt liv. Det är ok. Det som nu halkar efter väldigt mycket är partnerrelationen. Den får typ 0%, och det är inte bra... Vete 17 hur jag ska få ihop den delen, men tänker att jag ska få till någon bra lösning på det...

 

Tänker att nu när jag fått vara ledig, hämtat andan, fått egentid (gått på stan, shoppat, varit hos frissan och massa annat) hängt med barnen och hittat på en massa saker så kommer det bli bättre, jag har massa energi och är laddad för hösten. Ska fråga min chef om jag får arbeta hemma en dag i veckan, och förhoppningsvis är det ok, och jag tror att det kommer underlätta en del. Och om inte det hjälper tänker jag gå ner i tid. Det är min plan.

 

Sen ska jag bara komma på en plan för relationen... Hur gör man, hur gör ni..?