Amningsstrul. Igen.
Sitter här halvdöd med en kopp kaffe. Är sjukt trött. Har varit trött hela helgen...
Har slutat amma, det blev lite Hey Baberiba med det. Det gick bra i en månad. Men till skillnad från när E var liten och det hände samma sak, så är jag inte lika ledsen över det. Då var jag helt knäckt.
Nu har jag lixom inte tid att deppa över det, huvudsaken bebisen får mat typ.
På många sätt så är det lättare med Ersättning, förutom på natten. Guuuuud va meckigt det är nu.
Från att ha haft softa nätter med ammning, bebisen vaknar brevid mig i sängen, är hungrig, får bröstet, äter och så somnar vi båda två om igen lugnt och skönt. På morgonen sen minns jag knappt hur många gånger hon ätit, för att jag har halvsovit genom amningen.
Till att vara astrött, bebisen vaknar och vill ha mat, då måste jag gå upp, göra i ordning ersättningen, sen måste jag mata, och det tar sin lilla tid. Sen ska hon helst rapa (ersättningen är "tyngre" och behöver rapas mer typ), sen lägger jag ner henne för att gå upp och diska ur flaskan. Allt det här tar sin lilla tid, och sen får jag gå och lägga mig för att sen gå upp och göra samma sak igen en eller två gånger.
Men visst, när jag sitter där i mörkret och matar brukar jag tänka på att det faktiskt finns små barn i dom fattigaste delarna av Afrika som faktiskt svälter ihjäl.
Då känner jag mig faktiskt väldigt tacksam över att kunna mata mitt barn.
En av fördelarna är ju att Darling oxå kan ge mat
Nu ska jag hoppa in i duschen, sen blir det brödbak, promenad och förhoppningsvis kan jag sova lite middag oxå innan det är dax att hämta E på Dagis.
Ha en trevlig start på veckan ni alla härliga bloggvänner!
