Snälla Lilla Barnet
Jag är så tacksam för att jag har världes snällaste bebis.
Var på Babysim idag för 3:e gången. Det är faktiskt himla trevligt och kul. Lilla Barnet är så snäll och gosig, hon har kul i vattnet, och är lugn och snäll. Hon gnäller lite efteråt när hon fått på sig kläder och det är dax för mat. Då hinner hon gnälla i typ 20 sekunder.
Satt och lyssnade på när nån mamma satt och pratade med nån och berättade om att hennes barn hade haft kolik, och vägrat ta napp och det ena med det andra. Hon sa att det är först nu som hon tycker att det är kul med barn, för det hade varit så jobbigt innan. Hennes barn sov inte heller bra på natten.
Då slog det mig att shit, jag har det så bra, jag ska verkligen vara tacksam!!!
Lilla Barnet somnar runt 20, inga konstigheter, hon äter sen somnar hon i famnen för att sen läggas ner i sin säng. Sen sover hon till mellan 5,30-7, och då när hon vaknar så håller hon inte låda utan mer bara ligger och är vaken och skruvar på sig. Sen när man sticker fram huvudet och säger god morgon så får man värsta smajlet tillbaka.
Visst, sen ibland kan det ju slå till nån gång att hon går bananas och är jobbig, eller att hon vaknar vid 2 och gnäller och vill ha mat. Men det är ytterst sällan!
Sen under dagen är hon snäll och mysig och det är inga konstigheter.
Så tack tack tack för att jag fått ett sånt fantastiskt litet barn :-)
Den här mamman sa oxå att hon saknade sitt liv innan hon fick barn. Det gör jag verkligen inte. Alltså jag var nöjd med livet och hade kul, men jag känner att jag är klar med att festa, och jag är klar med att fluffa runt och bara tänka på mig själv. Jag har gjort det och det var kul, men man vill ju ha nya utmaningar :-)
Var på Babysim idag för 3:e gången. Det är faktiskt himla trevligt och kul. Lilla Barnet är så snäll och gosig, hon har kul i vattnet, och är lugn och snäll. Hon gnäller lite efteråt när hon fått på sig kläder och det är dax för mat. Då hinner hon gnälla i typ 20 sekunder.
Satt och lyssnade på när nån mamma satt och pratade med nån och berättade om att hennes barn hade haft kolik, och vägrat ta napp och det ena med det andra. Hon sa att det är först nu som hon tycker att det är kul med barn, för det hade varit så jobbigt innan. Hennes barn sov inte heller bra på natten.
Då slog det mig att shit, jag har det så bra, jag ska verkligen vara tacksam!!!
Lilla Barnet somnar runt 20, inga konstigheter, hon äter sen somnar hon i famnen för att sen läggas ner i sin säng. Sen sover hon till mellan 5,30-7, och då när hon vaknar så håller hon inte låda utan mer bara ligger och är vaken och skruvar på sig. Sen när man sticker fram huvudet och säger god morgon så får man värsta smajlet tillbaka.
Visst, sen ibland kan det ju slå till nån gång att hon går bananas och är jobbig, eller att hon vaknar vid 2 och gnäller och vill ha mat. Men det är ytterst sällan!
Sen under dagen är hon snäll och mysig och det är inga konstigheter.
Så tack tack tack för att jag fått ett sånt fantastiskt litet barn :-)
Den här mamman sa oxå att hon saknade sitt liv innan hon fick barn. Det gör jag verkligen inte. Alltså jag var nöjd med livet och hade kul, men jag känner att jag är klar med att festa, och jag är klar med att fluffa runt och bara tänka på mig själv. Jag har gjort det och det var kul, men man vill ju ha nya utmaningar :-)
